1# A picture of you in your room

2# A picture of you very drunk

John spillde vodka över mitt linne >:(

3# A picture of you on your birthday

Räknas födelsedagsfirande?

4# The youngest picture you can find of yourself in digital form

jag började tidigt!

5# A picture of you in one of your favorite outfits
min gröna t-shirt är med på den första så det fick bli den här!

Jag fick en kanelbulle av Lovisa i skolan, sen lärde Amelie och Kristian mig andragradsekvationer. Här är en dikt som sammanfattar dagen: (vi gör japanese lanterns på engelskan, en slags dikter med en syllable i första raden, två i andra osv)

So -
Today,
Is The Last
Day Of The Month
And;

Thus,
Becomes
Tomorrow -
First Day Of Next
Month

Jag funderar på att börja demonstrera mina känslor med djupa foton. Såhär kände jag när jag kom hem idag:

Omtumlande dag. Har svårt att förstå varför jag ska vara så okontrollerbar. Och varje gång det är över tänker jag: "det där var sista gången, allt blir bra nu". Och sen händer det igen.

Ändå bestod dagen av finfina vänner och världens i särklass mysigaste fika någonsin så jag är rätt varm om hjärtat som det är just nu, att vakna brevid en fridfullt sovande pojke var inte heller helt fel. Om det kan jag säga såhär: jag är SÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅ kär

Vadå skylta?

Spänner ut sina vässade klor och reser ragg, huden blir som en hård sköld och i hjärnan snurrar bara den utlösande faktorn; ett ord, en mening, en handling, en blick. En eldlåga flammar upp framför ögonen så att man ser rött. Luften omkring dallrar och kunde man sända energivågor skulle säkert hela byggnaden rasa samman. Och det komiska är, att det har ingenting alls att göra med hat, eller bitterhet. Snarare tvärtom. Raseri har ingen koppling till om man är arg, ledsen eller sårad, raseri är hormoner. Såsom kärlek. Men ändå, med den kontrasten kan det gå rätt våldsamt till ibland.

Nu har jag gjort i princip hela veckans läxor, det är väl fördelen med att bara ha ämnena en gång i veckan! Har ett franskaprov jag borde titta lite mer på samt lite samhällsläsning kvar (notera min fina & exakta graf här under, jag använde till och med glitterfärgpennor!), men det blir en barnlek.



Förresten så finns ingen svensk historia mellan den 18 till den 28 februari 1753, för den perioden existerade inte. Enligt Wikipedia. Spännande!

Söndagsliv = sova en massa och drömma om bebisar + plugg. Och choklad.

Att bli medveten om sin existens är lika överväldigande varje gång, jag satt på tunnelbanan härom dagen och undrade plötsligt vad jag sysslade med. Allt jag gör, jag bara gör det. Jag skulle kunna göra vad som helst, och ändå gör jag samma sak varje dag. Inlärda mönster för att fördriva tiden, är det inte det livet är egentligen, så att man glömmer undra över vad fan man gör här i första taget.

Ska dammsuga lite också.

Sjuk igen. Dizzy huvud. Brännande hals. Öm nacke. Trötta ögon. Vi såg Wall Street igår, några från skolan. Bio är kul omväxling när man inte gått på ett tag. Annars då, allting är väldigt höstigt, jag gillar alla färgglada löv som börjar pryda marken och längtar tills oktobermörkret. Jag gillar höstkläderna, i dovare kulörer och mysigare material, stickat liksom. Längtar kanske inte tills man måste klä sig i dubbla lager för att överleva den bittra kylan, men det är långt tills dess än så länge. Elektriskt hår och torr hy är väl startskottet. Snart blir vi alla likbleka igen, hallelujah! Med mörka ringar under ögonen. Hah, det har jag nog redan.

Ibland. Ibland tänker jag så, sa du. Jättelänge. Maximum. Föralltid.

Drömmer obehagliga drömmar, vaknar och kan inte urskilja om de var verklighet eller inte. Stund av förvirring. Känner mig liten och ynklig som en bebis och vill helst att någon bara ska ta hand om mig så jag slipper ta beslut och växa upp. Men den där känslan av övergivenhet försvinner inte med drömmen som den borde.

Känslor som sipprar fram när man går hem själv i regnet, drar ner paraplyet så långt man kan och ser envist ner i marken när man möter förbipasserande. Det är inte så mycket ilska längre, det är mest sorg nu.

Jag har knappt haft en minut över den här helgen. Levde mitt egna liv utan någon vuxen som höll koll på mig, det är en konstig känsla att ha ett hem att komma till och gå ifrån utan att någon bryr sig. Hade dock sällskap mest hela tiden, låt mig beskriva det med ett ord MYSIGT. Allt som allt var helgen bara grymt dynamisk, kunde jag korrigera endast två saker skulle det blivit perfektion. Åh nej tre förresten; mitt pennfodral försvann spårlöst ur min väska igår när jag var på söder och shoppade, känner mig alldeles förstörd!


spontanfest igår, jättemys


fierce


hihihi näskläm


fina kassie som var värd! (hoho wordjoke)


amelie haffar, haha bäst bild

Att jag måste vara den lyckligast lottade flickan på hela jorden.

 

JA MIG HAR DU

"I don't like powerpoints. Where's the power and what's the point?" - hohoho oh Shepard you so funny! Och på franskan lär vi oss om Stromae, franskaundervisning på skyhög nivå, han har tydligen gjort nån känd låt som heter Alors on danse? Nån som hört den?

Inte?

Det är så ballt med frågetecken efter varje mening?

Ett kvarts år, det börjar likna något :D

I mina uppkavlade mjukisbyxor har jag slängt gamla sängkläder i tvätten, bäddat om med nya väldoftande, städat upp kläder från golvet och rensat min garderob, skrivit en mall för current events-redovisningen på onsdag, gjort en ny spellista, ätit vindruvor och packat min väska till imorgon. Klockan är elva över tio och nu ska jag isäng!

Valet har inte ens varit än och jag är redan trött på det. Politik och politik var jag än ser, uttjatat var ordet.

Sväääng hihi

Är på fnissmyshumör. Äter cookie dough, har på mina rosa fluffiga tofflor och är glad över livet. Jag gillar Sverige, jag gillar nattvädret igår kväll, runt fjorton grader, tjocketröjeväder. Perfekt. Förstår inte varför det ska behöva bli kallare än så. Blåst är avskyvärt. Snö är slaskigt och kallt. Regn är okej sålänge man inte blir blöt. Soligt är för ljust och svettigt. Fjortongradigt, lite molnigt är awesome.

Igår sov jag tio timmar och var stört pigg hela dagen så jag ska köra en favorit i repris ikväll, sovmorgon till 11.55 imorgon underlättar ju woho!

Man kommer in i rummet, slänger av sig allting golvet, där resten av veckans kläder, skräp och teknikprylar redan ligger samlade. Hämtar upp en tofs från sin plats på golvet i hörnet. Kliver över högar av packning och dumpar alla skolgrejer på skrivbordet, bland sladdar, post-its, oviktiga papper, externa hårddiskar, filmer, godis och läppcerat. Blir tvungen att sitta på stolskanten eftersom att resten av stolen är överbelastad med diverse saker, det här är att bara låta sina impulser agera, jag stormtrivs i min soptipp.

Nu ska jag uppehålla mig själv i några timmar. Har precis ingenting att göra. Men vad gör man inte, liksom, hahaha word joke, wee.

Jarlaplan är ett annat ställe nu. Men jag förmodar att jag bör spela oberörd så jag gör det.

I måndags kväll, i tisdags kväll, igår kväll. Idag? Antagligen.

Det här är inte normalt