Min första sommarlovshelg blev en av de somrigaste, bästaste, friaste helgerna jag någonsin haft. Jag har endast varit hemma sammanlagt två timmar sedan fredagsmorgonen för att fräscha upp mig och visa min mamma att jag lever. Jag har inte somnat före fem någon av dagarna. Jag har levt på korv, kanelbulle, minipizza, toastbröd med kalkon och cheeseburgare. Jag har varit vid Odenplan, i Mälarhöjden, i Spånga, i centrala Stockholm, vid Edsviken här i Danderyd, i Hornstull och på Lidingö. Jag har inte varit inne på Facebook, inte bloggat och inte sett på tv. Jag har varit utomhus flera timmar både fredag, lördag och söndag. Jag har varit social från det att jag vaknade tills dess att jag somnade, inte fått en lugn sekund. Jag har tagit en en och en halvtimmas lång promenad i skymning-slash-gryningsljuset med en kär vän och sett en grävling, en räv, två harar och fyra rådjur. Jag har köpt massa nya shorts och linnen. Jag har somnat bredvid två frenetiskt Fifa-spelande killar. Jag har åkt över Lidingöbron. Jag har sagt hejdå till en massa fina vänner som ska bort och imorse vaknade jag med värk i varenda muskel. Varenda. Men det får man ta.

Jag är lycklig.