Astrid gick upp för att hämta nåt. Jag är kvar här ensam med hennes hund. Fett awkward.

Det enda som är tråkigare än att utföra en sport, är att titta på folk som utför en sport. Vinter-OS i Vancouver säger jag bara. Förstår inte hysterin.

I tider då Sverige har blivit nya Sibiren så finns det inte mycket mer att göra än att dra på sig sjutton lager kläder, gnälla lite över SL och försöka ignorera att näsan fryser till is när man ska någonstans. I slutändan måste man ändå bita ihop och stå ut, så är det alltid. Musik hjälper.

Det första jag gjorde var att borsta tänderna. Fan vad befriande.

Jag mår bra. Jag tror jag säger det alldeles för lite, med det är helt sjukt hur mycket jag uppskattar livet. Allt det bra i livet, i alla fall. Och jag har så mycket bra. Haha, jag funderade en snabb sekund på att skriva ned några exempel, men jag tror det är ganska oväntade saker som gör mig glad. Småsaker, liksom. Jag lever på andras lycka. Ett leende. En blick. Sånt får mig. Det är sjukt.

Emilia återförenas med sitt kära badkar... Ah. Ljuva minnen.

Idag är jag nöjd. Allt som jag har varit stressad och nervös över har gått bättre än jag trodde. Det är kul när det blir så.

Vanlig fredag. För en vecka sen på bussen till Lofsdalen, insåg vi idag efter skolan. För en vecka sen på bussen, och idag låg jag i en soffa med Michis och Amelie och kom ihåg. Mindes. Blev ihjälkramad från båda hållen av Arvid och Daniel (argumentet "du är älskad" är visserligen supersweet MEN funkar inte så bra när man håller på att kvävas, har jag insett) när jag skulle gå och sedan skakade jag av mig den nostalgiska känslan och började se framåt igen.

Michis raserade just en hylla här i datasalen, den är helt förstörd nu och vi vet fortfarande inte hur det gick till. Haha, snart kommer det komma lärare intrampandes och vi kommer antagligen bli utpekade som de som saboterar skolan, bäst jag smiter till franskan. Urk. Jag är helt borta i skallen efter en skitskön massage av Thérèse, skulle kunna lägga mig på golvet och sova om Michis inte underhöll mig som hon gör. Ska gå och krama henne nu!

Utan bilder vet jag inte hur jag ska sammanfatta det bättre. Vi har åkt skidor, i backar och i liftar, störtlopp och slalom, på två skidor men också på en (det enda loppet jag vann... hurfan jag ska tolka det vet jag inte), spänt fast våra stavar två och två och åkt runt runt runt (japanska snösvängar), hoppat i äventyrsbacken, vurpat (detta gäller endast vissa av oss och dom vet nog vilka dom är), vi har ätit mat (läs: spaghetti och köttfärssås) och fett mycket godis, vi har frusit och varit överhettade, vi har skrattat och gråtit (jag har sett tre av sex gråta nu, aha!), vi har skräpat ner och städat upp efter oss (jag håller fortfarande fast vid att ungkarlslyan var den orenaste då det är ren logik, se bara på namnet), vi har haft det awesome.

Michis, jag tror du glömde nämna dina hjärtskärande skrik när liftarna stannade. AWESOMENESS.

Jag sitter och funderar på varför min lampa är sned.

Mys <3

You tell me I don't make sense
I tell you I do
Because I make perfect sense
Just not to you

You tell me I don't make sense
I tell you I do
Because I make perfect sense
Just not to you

Ska träffa två av mina favorittjejer nu. Som jag inte har sett på över två veckor. Och äta min absoluta favoriträtt. Hur mycket bättre kan en dag börja!!! It's gonna be LEGEN. DARY.

Allt är packat. Musiken är klar. Kameran är tömd. Har sagt hejdå till många idag, vissa tidigare. Till Emilia över telefon vilket var hemskt sorgligt eftersom vi har snackat varenda dag sen lovet började. Jag och min separationsångest, suck. Är lite nervös över flygresan också, inte flygrädd eller så, men hemkär. Antar jag. Ses nästa år, PUSS!


peace out