Den Paranoianska Eran börjar få sitt slut. 3 april -> runt nu är ganska lång tid. Det enda jag har att säga är väl, ingenting, axelryck mest. Genom titthålet i kameran ser allt annorlunda ut, världen är mystisk och vacker och fascinerande. Hur mycket man manipulerar med PS så är det fortfarande du, och jag, på bilden. Så då kan man ju lika gärna se den slags skönheten som fotot visar, om man nu är okapabel till att uppleva den i verkligheten.

Camilla står för spektaklet