Uttrycket gammal och vis, finns det längre? Tekniken speedar på som fan och de gamla hänger inte med. Samhällets hierarki förändras, de gamla förlorar sin auktoritet när avancerade prylar såsom touchmobiler och tv-apparater överskiner deras kunskaper. Det enda de har är lärodom om sina misstag. Men vad har vi att hämta från dem när erfarenhet är något vi ändå måste skaffa oss själva?

Historia när det är som mest intressant: Sex var tabu, nu är det överexponerat. Döden var publik, människor underhölls av hängningar, idag anses det som en enorm tragedi, något närmast overkligt, speciellt innan sextio. Förr sågs äldre upp till, idag är det unga som besitter den mest eftertraktade kompetensen. För att inte tala om skönhetsidealen - har jag nog med belägg för att påstå att vi lever i ett forever-young-samhälle? Inte för att det är någon nyhet. Synd, bara.