Rörigt, och tvn är på, oljudet smiter igenom väggarna. Ovanifrån hörs klassiskt pianospel och i köket slamras det, i golvet kan man ständigt känna de tunna vibrationerna av människosteg. Slumrar till en stund, när mamma tittar in har mörkret lagt sig. "Ring om det är något".

Ytterdörren slår igen, och sen är det tyst.

För vi är inte de man talar om för oss att vi är, om man inte berättar det för oss. Är vi?