Vaknade imorse efter en väldigt levande dröm där jag stod i ett rum med gigantiska panoramafönster och såg ut över den svarta stormen som blåste upp utanför och sände blixtar ner över hela min vy. Sedan låg jag och stirrade upp på mina självlysande stjärnor i taket tills Astrid vaknade, kunde ju inte väcka stackarn som inte sovit mer än fyra timmar per natt den senaste veckan. Våran enormt sega morgon varade till klockan två, det enda vi hann åstadkomma var frukost och The City på MTV. Jag insåg hur oinsatt jag är i den världen, The Hills, The City och allt vad det heter, Miley Cyrus, The Jonas Brothers, Kissie, Kenza, Blondinbella. Jag har väl annat för mig antar jag.

Först efter att Astrid hade gått påminde min familj mig om att jag lovat att följa med på Oskars (min kusin) födelsedagskalas (tack för den!) så då var det bara att stressa in i duschen, jag var nämligen fortfarande i min pyjamas. Sedan dess har jag suttit och ätit chokladkaka och pratat med min jämnåriga slash yngre kusiner om tragedier för det mesta. Haha, glatt samtalsämne tänker ni, men tydligen var dem familjevänner med Gabriel Erlandsson (trettonåringen som ramlade ner i ett schakt under Slussen för två tre veckor sedan) så det var lite jobbigt att prata om eftersom det vara så nära på något sätt. Han hittades ju först efter mer än ett dygn, vilket innebär att han kan ha legat och lidit i mörkret i ett antal timmar. Jag drömde häromnatten att jag skulle dö alldeles ensam, och det här är ju ett skräckexempel. Tänk om han inte dog direkt?

Ikväll ska jag till Amelie, eller faktiskt med en buss som går om en halvtimma, så jag ska få i mig lite middag nu. Imorgon blir det antagligen massuppdatering eftersom jag har en enorm läxhög som väntar på mig. Ha en awesome kväll puss och kram!!!