På bussen. Dela lurar med Kassie. Ligga och halvsova i stor dunjacka mot Alfreds axel med Daniels mössa på huvudet. Fötterna tvärsöver sätena hos Kristian, ena handen i Amelies och den andra i Michis. Fan, jag blir så kramsjuk när jag är trött, kan bara inte hjälpa det. Men trots att jag är halvt borta i drömmarnas värld så kan jag inte låta bli att stormtrivas redan på bussen och tänka att Lofsdalen är så himla värt.