Strejkar. Huvudvärken tillåter. Ingenting fungerar och perspektivet är lite sådär dimmigt igen,
som ungefär hela september och oktober -

Det är mest utslitenhet nu, dock. Tvåan, en jävla mental utmaning för precis varenda person
jag vet för det var nu allt plötsligt blev komplicerat.

Hatar ordet. Det är ju vad man gör det till. Eller så gör man ingenting och det blir komplicerat
ändå, det är väl där den teorin brister.