Emilia och Julia tjugofyra timmar i sträck. Emilia och jag tjattrade på oavbrutet om våra två varsina huvudämnen, tills det att vi somnade sent på natten och från det när vi vaknade på morgonen. Jag pratade så mycket att jag inte hade några ord kvar när det var dags att hänga med till Julia. Men som tur är behövs inte det för att vi ska kunna umgås för allt som är där finns ändå. Det enda som behövs är väl lite Anna Anka bara usch USCH nej det där menade jag inte. Haha. Efter att vi hade racat hem ungarna (vi är flitiga barnvaktare även i dessa vintertider) på en rosa pulka och matat dom och allt det där var det liksom oundvikligt att hamna framför tv:n. Med nygräddat vitlöksbröd. Yumyum. Bilder kommer, lovar lovar lovar, och ja jag håller faktiskt det mina löften.



Felt just like it's ten shades of winter and I need the sun.