hemresan var en episk odyssé
Det tog mig en timma och en kvart att ta mig hem idag (vill inte nämna några orsaker men Emilia). Det bästa av allt var när jag lurade Daniel. För er som undrar hur, så går det till på följande sätt:
Tunnelbanan är sen av någon orsak (Emilia säkert) så när jag kommer tillbaka från mitt lilla äventyr till Fridhemsplan (host HOST) ser jag hur Lucas och Daniel sitter där och väntar på en bänk. Jag hade tidigare smsat Daniel att jag var påväg och att det nog skulle ta en stund. Men bussen från Odenplan gick snabbare än väntat - och nu, när jag kommer gåendes, är dom inne i en så livlig diskussion att jag inte vill störa. Ställer mig omärkt ett par meter ifrån, fascinerad över hur inne i sin egna lilla värld de här killarna är - tills Lucas märker. Men han spelar med. Så jag står kvar, och efter en stund börjar jag nästan bli uttråkad. Daniel märker ingenting. Tillslut så smsar jag honom ett kort "okej" utan smilisar (intebra!) och försöker av all min kraft att inte brista ut i gapskratt när Daniel blir upprörd och muttrar "Jaha? Okej? Var det allt?". Då börjar Lucas hinta.
"Ja om hon nu är någonstans här i närheten så borde hon smsa dig. Hon borde smsa groda!"
Jag stelnar till och väntar på att Daniel ska kolla upp och se att jag står precis framför honom.
"Va? Neej... hon är inte här, hon är påväg" mumlar Daniel som håller på att forma ett svars-sms. Han tittar inte upp. Jag andas ut. Är förstummad. Han fattade inte vinken.
"Nej men tänk om hon skulle smsa groda typ", fortsätter Lucas och skrattar lite.
"Haha, ja men det kan hon ju inte, för hon är inte här än..." svarar Daniel distraherat, för han håller fortfarande på med smset. Lucas ger mig en skeptisk blick och himlar lite med ögonen. Så då jag gör det enda rätta. Och ni skulle varit där den sekunden alldeles innan Daniel inser att jag står precis bredvid, men ser ordet "groda" ploppa upp på skärmen. Det var awesome.
Tunnelbanan är sen av någon orsak (Emilia säkert) så när jag kommer tillbaka från mitt lilla äventyr till Fridhemsplan (host HOST) ser jag hur Lucas och Daniel sitter där och väntar på en bänk. Jag hade tidigare smsat Daniel att jag var påväg och att det nog skulle ta en stund. Men bussen från Odenplan gick snabbare än väntat - och nu, när jag kommer gåendes, är dom inne i en så livlig diskussion att jag inte vill störa. Ställer mig omärkt ett par meter ifrån, fascinerad över hur inne i sin egna lilla värld de här killarna är - tills Lucas märker. Men han spelar med. Så jag står kvar, och efter en stund börjar jag nästan bli uttråkad. Daniel märker ingenting. Tillslut så smsar jag honom ett kort "okej" utan smilisar (intebra!) och försöker av all min kraft att inte brista ut i gapskratt när Daniel blir upprörd och muttrar "Jaha? Okej? Var det allt?". Då börjar Lucas hinta.
"Ja om hon nu är någonstans här i närheten så borde hon smsa dig. Hon borde smsa groda!"
Jag stelnar till och väntar på att Daniel ska kolla upp och se att jag står precis framför honom.
"Va? Neej... hon är inte här, hon är påväg" mumlar Daniel som håller på att forma ett svars-sms. Han tittar inte upp. Jag andas ut. Är förstummad. Han fattade inte vinken.
"Nej men tänk om hon skulle smsa groda typ", fortsätter Lucas och skrattar lite.
"Haha, ja men det kan hon ju inte, för hon är inte här än..." svarar Daniel distraherat, för han håller fortfarande på med smset. Lucas ger mig en skeptisk blick och himlar lite med ögonen. Så då jag gör det enda rätta. Och ni skulle varit där den sekunden alldeles innan Daniel inser att jag står precis bredvid, men ser ordet "groda" ploppa upp på skärmen. Det var awesome.
Kommentarer
Postat av: Alexandra
En helt otroligt härlig berättelse! Den gjorde mig väldigt glad, tack!